Emotionellt arbete..
Läser för tillfället en kurs om bland annat emotionellt arbete, alltså arbeten där du får betalt för att till exempel vara trevlig kassörska eller förstående psykolog, sen läste vi om konsekvenserna som följer vid sånt här arbete.. Det var i princip känslomässig förstoppning och hysteriska anfall..! Åhh, vad jag känner igen mig!! Hela veckan har jag känt mig som en vandrande hormonboll redo att anfalla.. Ser mig i spegeln och istället för den vanliga glada Jenny, trots att hon glömt noppa ögonbrynen eller med en vulkan redo för utbrott på min standard plats i pannan, så ser jag ett monster! Ett sånt där liten slemmigt penntroll hämtat från den värsta av fiction-skräck-film någonsin skapad, med hela huvudet täckt av sylvassa tänder redo för anfall! Hjälp! Har fått vara på helspänn hela veckan för att koncentrera mig för att inte släppa lös den lilla otäckingen på axeln som vill säga allt det där förbjudna som jag aldrig skulle säga annars! Jag har en ond tvilling, är den enda ursäkten jag har ifall jag skulle misslyckas och något ondskefullt skulle smita ut..! Det fulaste jag skulle kunna kasta ur mig är väl något i stil med gå hem eller så men ändå!! Hemska tanke.. så efter jobbet får det bli en hel burk med pepparkakor och snällhetsmedel, nu ska monstret förintas! Ska iväg och fika med FunnyFanny sen efteråt så då blir jag nog glad igen, går inte misslyckas med oss i farten!
Om min plan trots allt skulle misslyckas kommer vi få återse scenen då Jenny bröt ihop i en hög av ilskna tårar och vansinnesord framför stackars jocke! Alltihop bara för att diskproppen vägrade stanna kvar i det där förbenade hålet och vattnet försvann! Tror inte det är något någon av oss överlever att uppleva i repris så hoppas med alla fingrar, tår och andra kroppsdelar jag har att pepparkakorna fungerar!
Klippte min baby igår så han blev så vacker så vacker! Men saknar min kaluffs som jag brukar dra i när han somnar utan mig ;D
