Frostfibbla

 

---

Nej, men likväl stolt ägare till ett par splitter nya ROSA zoul jeans!
Znnaaaaaaaajzigt!

---

Lördagen närmar sig med stormsteg. Skönt säger en del. En pina säger jag! LÄNGTAR INTE! Meeen...


Jag sprang en MIL i tisdags!

Och jag varken dog, spydde, avled eller antastade några kampare. Är så nöjd med mig själv, nu borde jag ju tekniskt sett överleva även på lördag. Den enda tanken som cirkulerade i mitt huvud längs med vägen va; Jag lever, jag kommer att överleva!!! jag orkar, jag klarar det!!... nog. Nu skulle min jävla gympalärare se mig! HA! På dig som tyckte jag va talanglös som idrottare ;D

Funderar dock allvarligt på att återuppta erbjudandet från kusin Sara angående flygande köttbullestationer längs vägen. Hur det sluter återstår att se..

Ikväll blir det sista löprundan innan lördagenslopp. En trevlig 5kms runda känns nästan trevligt när jag tänker på vad jag ska utsätta min stackars kropp för om bara 2dagar..

Sista tentan skrevs i Lördags, hur det gick behöver vi inte ta upp tycker jag.. Planerar att leva i total förnekelse tills resultatet trillar in i slutet av juni.

Helgen har jag spenderat med att steka min vita kropp, så nu ska vi se om vi inte kan pricka av även de på listan.

Är sedan i lördags även anmäld på stadsloppet nästa lördag! Hur gick det här till?- ekar i mitt huvud så fort jag tänker tanken. Funderar på att förneka även detta faktum så långt som det bara går. Fram till startlinjen iaf, minst. Ikväll ska benen ut och få röra lite på sig så jag iaf är någorlunda förberedd på lördag. Springer ju 7,5km nu utan problem, men en mil!? Det är ju så psykiskt långt, min lata hjärna skriker varje steg; stanna! Stopp! om vart annat.  

Annars brukar den roa sig med att fundera ut taktiska planer på hur den ska komma undan.. Ni kommer antagligen hitta mig i en buske, halvägs mot målet, någon gång under lördagkväll kryper jag fram ur min håla, där jag strategiskt placerat mig i närheten av ett snabbmatsställe, ivrigt väntande på att alla människor ska gå hem. Kanske tar jag tillochmed med mig mat i en liten magväska ;D Ja, det finns fortfarande detaljer att fila på. ;D Eller sittandes i en buske 1km innan mål och sedan hoppa ut lite halvsvettig och jogga imål är inte heller helt dum tanke..

Joschua Radin- one of those days



Oskar linnros- från och med du. Blir inte mycket bättre än så här..

Petter/ veronica maggio- längesen
Varje gång är som den första gång vi sågs,
Även om det är över nu,
Allting har förändrats
Men du finns kvar .
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Du var gammal , Ja va äldre,
Och nu sågs vi igen
Gått så lång tid så länge sen, Decenier tillbaks.
Men jag minns det såväl
Varför kärleken brunnit ,
Utav olika skäl
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp
Trots min väg vart lång kantats med gupp
Jag stått utan för din port så många gånger
Så många brev många sånger
Minns alla ord varje rad ja skrivit
En längtan så stor
Minns varje dag jag lidigt
Har gått genom livet med en övetygelse
Att jag satt något spår
Som haft betydelse
Aldrig besvarad aldrig tillmötes
En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår
Sen sommar till höst
Trotts att tiden vart svår, så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår
Vi står där vi stod
Minns det som igår
Första gången du log
Som om jag snubblade pladask
På marken och bara dog

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Ja va ung du va yngre
När vi sågs första gången
Rusade förbi mig snabbt på perongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logist eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns blev det tung
Började sakta uppvakta på avstånd i brev
Men det spelade ingen roll vad jag skrev
Du hade inte fastnat än inte fattat än
Vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag
Det började korespondera
Mina förhoppningar dom väcktes
För att sen raseras
Du flyttade utomlands någonannanstans
Gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram
Men mitt hjärta det brann och min åtrå sann

Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Ååå

Nu står du där på gatan
Sargad av tiden
Huden är grå
Din hållning förvriden
Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart
Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks
Trevar mig fram för att etablera kontakt
Tar tag i din hand
Vi brister ut i ett skratt
Det var så länge sen
Men det finns där än
Så passionen vi kännde kommer alltid igen
Har ett hjärta utan rynkor
När du slår din takt
Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskar på avstånd
Nu är de mitt tåg och dax för avgång
Stiga på eller tveka en minut
För att allt som flyger upp måste landa tillslut
Kan inte titta tillbaks trotts min vilja är stark
Vi vandrar iväg utan vidröra mark

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år